Alla Frågor

Sarcochilus Hartmanii. Från Ann-Chatrine.

Denna underbart söta lilla planta kom hem häromdagen. Min fråga är om jag bör plantera om den i något annat substrat. Jag tänkte bark och sphagnum i en lerkruka? Den står ni i färskmossa. Den står i söderfönster just nu men bör jag byta till norrfönster?

Nyckelord: Sarcochilus Hartmanii

2/10 -22

Den står ju i sphagnum nu och kan mycket väl odlas så, om man vill ha den i lerkruka är väl mer av en smaksak. Jag skulle definitivt ställa den i söderfönster över vintern. När vårsolen kommer tillbaka är det säkrast med lite skuggning alt. öst/västfönster.

3/10 -22

Ok, vilken tur att jag inte har planterat om den ännu utan den står i sphagnum i söderfönstret nu. Tack Lasse.

3/10 -22

Vet du hur det är med att ge näring till växter som har bara sphagnum som substrat?
Menar det är väl svårt att vattna ur gödning ur mossan?

3/10 -22

För egen del ger jag svag näring vid varje vattning (utom vid total vila) och sköljer aldrig ur mossan. Odlar i låga behållare utan dränering. Men byter förstås mossan då och då, normalt varje till vart tredje år.

4/10 -22

Ok, tack för ditt svar.

Ge ditt svar

Jag bor i lägenhet med balkong och har länge funderat på hur jag ska kunna samla upp regnvattnet. En tanke var att sätta upp smala och små stuprännor men det skulle ta låååång tid innan man skulle få något i tunnan. Men nyss kom jag på en briljant idé (kanske), vad tror ni om att sätta ut en liten luftavfuktare som har en uppsamling tank?
Tror ni det skulle fungera? Givetvis så fick man kolla den varje dag och jag skulle stänga av den på natten.

Nyckelord: Luftavfuktare

29/9 -22

Jag samlade regnvatten på balkongen i stora blomlådor av plast, men vattnet blev så skräpigt av damm och annat från gård och husvägg och tak.

Ett annat sätt kan vara att spänna plast över en ram (som ett segel), och låta regnvattnet rinna från det ner i en behållare.

29/9 -22

Ja det lät som en bra idé. Jag köpte ett mindre altansegel till balkongen i somras men det kom aldrig upp för att jag hamnade på sjukhus i början på sommaren sen har det varit lång återhämtning. Men jag har börjat känna mig mycket piggare på sista tiden och skulle vilja ta tag i detta nu.

Ge ditt svar
Stanhopea tigrina. Från Lassse.

Vilken dag som helst nu... Art från Mexiko.

Nyckelord: Stanhopea tigrina

30/8 -22

Helt makalösa blommor dessa

31/8 -22

Häftigt, vilken "doft" har den?

1/9 -22

obovata: Håller med, kortlivade men det uppvägs av storslagenheten, tycker jag.
ICAPhala: Stark doft, svår att beskriva. Aromatisk, nästan stickande. Enligt mig luktar den gott men det kan man säkert tycka olika om.

1/9 -22

Jag såg andra bilder på den här sorten. Den ser verkligen riktigt häftig ut när den slagit ut. Ett färggrant monstrum.

1/9 -22

Dryad: Den är klart läcker. Finns ett par bilder på ovanstående klon i mitt galleri.

1/9 -22

Jag har luktat på en utslagen, lite åt det överblommande slaget, på Göteborgs Botaniska Trädgård, i min näsa var det en mintig o typ teetree olja blandning

20/9 -22

Stanhopea tigrina. Från Lassse.

Blombild tagen i all hast häromdan.

21/9 -22

Underbar!

24/9 -22

WOW.....det var verkligen imponerande blommor. Vad stora dom var.

24/9 -22

Tack för kommentarerna.
Ann-Chatrine: Ja de är stora, ca 15 cm tvärsöver, och slår ut på bara några minuter (för att inte säga sekunder). Starkt doftande också. Baksidan är hållbarheten: mindre än en vecka.

Ge ditt svar
Från Lassse.

En svensk ormbunke som flyttat ihop med en asiatisk orkidé. De verkar trivas så bra ihop att jag inte haft hjärta att separera dem.

22/9 -22

Men va fint

22/9 -22

Dom var söta tillsammans..

Ge ditt svar
Från Ann-Chatrine.
Från Ann-Chatrine.
Från Ann-Chatrine.
Från Ann-Chatrine.

Hej Alla

Jag undrar om ni kan hjälpa mig. Har kommit över en Anguloa Eburnea men jag har absolut ingen aning om hur jag ska sköta den. Jag har inget skåp eller växt lampor. Nu verkar denna vara i sphagnum mossa och den ser väldigt fin ut. Det jag vill veta är ljus ( har söderfönster och norrfönster). Sen substrat , vattning. Bör den vara fuktig hela tiden. Ska jag låta den torka upp mellan vattningarna. Kan jag ha den ute på balkongen med söderläge? Detta är min första Anguloa och det enda jag vet att det finns flera arter och dom sköts på olika vis. Vore enormt tacksam för svar. 🙂

Nyckelord: Anguloa Eburnea

16/9 -22

16/9 -22

Jag tycker det är säkrare att gå direkt till säkra källor, därav länkarna.
Jag har själv aldrig odlat arten.
Tycker nog att ytterkrukan ser tight ut mot innerkrukan.
Du behöver få in luftväxling mellan krukorna, minst 1-2cm mellanrum rekommenderas.

17/9 -22

Jag hade precis fått hem den när jag tog bilden och krukan på bilden fanns på diskbänken när jag skulle ta fotot så efter bilden togs så hamnade den i annan kruka som är vidare och med lecakulor i botten.
Tusen tack Stulan för länkarna, jag har letat som attan efter länkar men inte hittat något.
Den har växt lite till efter bilderna så den verkar trivas. Den står ute på dagarna sen plockar jag in den vid 21-22. Sen står den i söderfönster + att jag vattnar när den nästan har torkat upp (jag har fuktmätare) + att jag duschar den mellanåt.
Det ska bli spännande att se om den blommar till våren/sommaren om den lever då vill säga.

20/9 -22

'White dove'. Fräsig och underbart grotesk orkidé. Hoppas du lyckas med den.

20/9 -22

Spännande planta

21/9 -22

Dryad Tack, det hoppas jag med. Jag skulle vilja plantera om den men jag kanske bör vänta till våren.

ICAPhala Ja, och det ska bli spännande att se om den kommer att trivas. Jag tar ut den om dagarna på balkongen men jag har inte vågat ha den ute på natten ifall frosten skulle komma. Än så länge verkar den trivas. Men jag har inte riktigt kommit underfund med hur den vill ha det med vattningen. Jag låter den torka upp en del innan jag sänker den i ett bad. Gödning varannan vattning har den fått. Sen står den i ett söderfönster.

22/9 -22

Jag planterade om alla mina orkidéer som jag fick på sen höst. Jag tog det varligt, och placerade dem i större krukor där luft och ljus kom till (efter deras dokumenterade behov). De älskade det.

Bad har jag kommit på först den sista tiden, men nu får några vattentörstande av dem stå nedsänkta i en halvtimma en gång i veckan, vilket gör susen. Jag göder mina en gång i veckan vid tillväxtstadie, men det är bra utspätt och alltid efter vattningen. Däremellan sprejar jag dagligen komposten lätt på ytan när den torkar (har slutat spreja bladen). Och ser till att det fläktar. Men jag märker att nu när det börjar bli svalare ute får jag dra ner på vattningen, för det torkar inte upp lika fort. Har haft lite problem med orkidéer som kräver hög luftfuktighet, men försöker lösa det med en sluten omgivande sfär.

22/9 -22

Jag använder en fuktmätare som jag kör ner i sidan på krukan den skvallrar om jag behöver vattna eller ej. Den fungerar tyvärr inte så bra om jag använder mig av grov pinjebark men man vet ungefär när det är dax.
Nu inväntar jag hem en Sarcochilus hartmanii det ska bli superspännande att se om jag lyckas få den att överleva utan extra växtbelysning. Det var kärlek i första ögonkastet när jag såg den växten. Jag har hört att den ska vara rätt lättskött och att den vill ha det svalt. Jag kommer att lägga ut bilder på den och efterlysa tips när den har kommit hem.
Jag tycker ni alla här är så enormt duktiga och sitter på en sån stor kunskap som man sällan kan hitta i uppslagsböcker.
Jag är enormt tacksam för ALLA tips.

Ge ditt svar

16/9 -22

Belysningstid?

I dessa tider av elbrist tänkte jag planera lite mera noggrant för hur länge lysrören borde vara igång för cattleyor och phragmipedium.
Hur många timmar kör ni!

16/9 -22

17/9 -22

Ett riktvärde mörkaste tiden är omkring 12 timmar om tillägsbelysning

18/9 -22

Stort tack för belysningsrådet!

Ge ditt svar
Från Lassse.
Från Lassse.
Från Lassse.
Från Lassse.
Från Lassse.
Från Lassse.

Den lummiga ön Madeira har bara några få vildväxande orkidéer. De flesta man ser är importerade tropiska arter och hybrider men många kan odlas utomhus året om. Här några bilder från Botaniska trädgården i Funchal. Inte så många i blom just när vi var där men kul att se ändå.

Nyckelord: Madeira

8/12 -17

Muito bom

9/12 -17

Madeira är alltid vackert även i höstväder. Dock är ön som vackrast under April - Maj när Jakarandaträden står i full blom tillsammans med otaliga andra träd och örter.

9/12 -17

Mycket färre blommor under hösten, som sagt. Men också färre turister - inget ont som inte har något gott med sig
Förresten, är det ingen som hittar något fel i någon av bilderna?

9/12 -17

Madeira är ett ställe jag har på önsklistan

9/12 -17

intermedia ser lite suspekt ut?

9/12 -17

Cattleya intermedia i näst sista bilden är fel, det är en C. hybrid som egentligen inte hör hemma i en botanisk trädgård. För övrigt så hakar inte personalen upp sig på om det är arter eller hybrider de har i sina rabatter, bara det blommar. Allt för Madeiras epitet "Den blommande ön".

9/12 -17

Jag antar att du också besökte Mrs Gartons (om hon fortfarande lever) eller efterträdares Quinta Boa Vista. Odlingen är väl värd ett besök.
Pregetters anläggning brandskadades svårt för något år sedan. Jag har aldrig besökt honom på Madeira av lite olika anledningar.

10/12 -17

Såå avis, vill dit igen!! Var där och vandrade levador med växtointresserade föräldrar för många år sedan. Bestående minnet var läskig landningsbana på flygplatsen; vi stannade typ en meter framför kanten ner i havet. Men att få resa dit på växt-exkursion skulle ju vara hur kul som helst!!

10/12 -17

Ska till Gran canaria på fredag, tror ni jag hittar någon orkide där?

10/12 -17

Vet inte om du hittar någon orkide här, men svensk historik och dess unika flora, värt ett besök?
http://www.jardincanario.org/
http://grancanaria.com/patronato_turismo/Swimming-in-a-sea-of-strange-plants.26972.0.html

11/12 -17

Skylten med Cattleya intermedia har mycket riktigt "hamnat fel". Nej bolebo, vi besökte inte Boa Vista denna gång, vi hade mer av levadavandringar och annat på schemat så tiden gick till annat.

11/12 -17

Levadavandringar är inte fel. Härliga upplevelser.

2/9 -22

Man blir lite avis

2/9 -22

Jag har varit där. Kanske min bästa resupplevelse någonsin. Botaniska trädgården i Funchal är fantastisk, särskilt kaktusarna imponerade. Levadavandringen var helt otrolig. Vid ett ställe höll jag nästan på att trilla ner i avgrunden, där staketet vickade löst över kanten och ett sällskap i motsatt riktning trängde sig förbi. Vandringen från det astronomiska observatoriet över bergstopparna tog ändå priset. Har nog aldrig varit så rädd i hela mitt liv. Och trött i kroppen efteråt!!!
Hittade fina runda svarta vulkanstenar på stranden. Denna ö vore som det svunna Atlantis.

2/9 -22

Vad man blir lurad när gamla inlägg tas upp borde inte gå o göra tycker jag.......!!!

13/9 -22

Härliga bilder. Tack för att du delar med dig.

Ge ditt svar

Mina två Phragmipedium brukar blomma vid juletid. Nu har båda plötsligt knoppar. När brukar era blomma?

6/9 -22

6/9 -22

På flera ställen står det oftast på våren men vet av erfarenhet att det kan vara när som på året
https://www.ukhouseplants.com/plants/phr...

Ge ditt svar

Hej! Jag ska åka iväg 4 veckor nu under sommaren och undrar om någon har något förslag på hur jag kan se till att mina orkidéer inte torkar ut under tiden? Semestervattnare? Ställa dem i vatten? Tar tacksamt emot alla tips! Samtliga är Phalaenopsis-orkidéer.

Nyckelord: semester, bevattning, phalaenopsis

11/6 -19

Det bästa är om någon kan komma och vattna

12/6 -19

Jo, det hade ju varit det optimala, men jag har inte fått bekräftat att någon kommer ha möjlighet så jag skulle vilja ha en backup-plan.

12/6 -19

Ta med dem

12/6 -19

Ha dem stående i vatten i en månad tror jag inte fungera

12/6 -19

Jag såg hos min orkidee kompis i Polen, välldig rolig och fungerande lösning. Får se om jag kan beskriva detta begripligt...

Denna metod kräver veke av en grov bomull och "levande" ull.
Denna veke var dränkt i en ytterkruka med vatten i botten, passerade sedan genom ett hål i botten av krukan och hela dennes långa del var placerad i en kruka i en spiral runt bland media/bark och rötter.
Hela krukan med orkideen var sedan placerad ett ytterkruka med vatten. Blomkrukan var hängd så att det fanns en luftning runt omoch inte nuddade vatten... bara veken nådde till botten där vatten fanns.
Det var bara att fylla på vatten då och då...

12/6 -19

Hur många rör det sig om o vilka arter/hybrider är det ? Går o vattna rejält o låta dessa stå någon dag i vattenbad innan du åker. Jag brukar ställa mina i badkaret i vattenbad ett tag, duscha dem rejält några ggr sedan tål de att torka ett tag. Det funkar för mig iaf när jag ej har vattningshjälp o ta till.

12/6 -19

@Dorra - det låter som en lite mer avancerad "semestervattnare" som finns på exempelvis Plantagen, jag ska kika om jag hittar en bra veke och testa lite hemma innan vi åker för att se om det verkar fungera! Tack snälla!

@obovata - det är ca 15 st, och de flesta är sådana "no ID"-hybrider, hälften köpta på blomsterhandel och hälften lite varstans ifrån så jag kan tyvärr inte identifiera dem med säkerhet. Kan de klara sig om de får stå i exempelvis badrummet, där det är lite dunkelt, i en aning mer fukthållande media? Kanske om jag tappar upp vatten i badkaret så kan de snappa upp lite av det som avdunstar? Kanske en kombination med veke-lösningen som Dorra beskriver?

12/6 -19

Jag gjorde semestervattnare av omaka skosnören jag hade liggande. Det fungerade faktiskt riktigt bra fast jag var bara borta i 10 dagar så det är ju lite skillnad. Men ofta finns lösningarna närmare än man först tänker menar jag. Och Phalaenopsis är ganska tåliga. Försök att ställa dem en bit in i rummet så inte solen kommer åt bara. Trevlig resa!

13/6 -19

@Askla - åh så smart! Jag fastnar så lätt i att det måste vara high-tech-lösningar på allt, satt och ritade på en automatiserad pumpanordning och höll på att bli gråhårig. Ja, det är tur att det är Phals och inget mer kinkigt och dramatiskt

13/6 -19

Det där med @ och aviseringar fungerar inte här... bara på FB...

13/6 -19

Askla 10 dagar.. Då kanske den mått allra bäst utan vatten öht.

13/6 -19

Använder det av gammal pre-Facebook-vana då @ = "at" = "till" eller "mot"

13/6 -19

stulun: det här handlade bara om det som inte är Phalaenopsis utan Miltonia, Nelly Isler, Dendrobium och en Eria och var under den riktigt varma perioden i april. Dessutom var det tunna skosnören så de fick inte så mycket vatten som en riktig köpt semestervattnare ger.

13/6 -19

Ok! Då förstår jag.

15/8 -22

Jag skall resa bort. Tänkte prova en semestervattnare, den sorten som består av ett garnsnöre i plastslang. Men jag vet inte om det fungerar till bark och mossa, eller om sugeffekten bara uppstår i kompakt jord?

En annan tänkbar lösning kanske vore att lägga en Wettex diskduk ovanpå rötterna, och klippa ytterligare remsor som når ner till vattenkaret under.

Ge ditt svar

Har planer på att odla lite asiatiska Cypripedium (ex tibeticum) och vet att många här på forumet vet mycket om dessa växter. Vad jag har förstått av att ha läst en massa trådar på andra forum så ska de odlas i en jord som innehåller lite organiskt material och är väldränerat. Då min rabatt ligger i en sluttning så blir dräneringen naturligt bra. Jorden jag på i rabatten består av lera och mycket sand, till detta har har jag tillsatt kalkgranulat, 5-10 mm granitgrus och LECA-kulor för att förbättra dräningen ytterligare. Många verkar odla asiatiska arter i en blandning av pimpsten och seramis. Jag tänkte använda att leca istället då det har liknande luft och vattenhållningsförmåga. Eller borde jag istället blanda i perlite eller pimpsten?

Det blev många tankar, men det känns som att det är lätt att göra nybörjarfel. (Har odlat Cyp. reginae och macrantos tidigare. )

Mvh Erik

Nyckelord: Cypripedium, Cypripedium tibeticum

10/8 -22

Dessa är i huvudsak surjordsväxter förutom Guckusko (Cypripedium calceolus) som är kalkgynnad.

10/8 -22

Kan tillägga att det gick bra med dessa arter, trots eventuell pH-misshandel. Bestämde mig tillsist för att köpa en C. fasciolatum 2017 som nu blommar varje vår i rabatten.

Ge ditt svar

Efter att det på Neovita-forum framkommit önskemål om att jag skall hålla en kurs om släktet Cattleya, då främst odling, så tar jag med glädje an denna uppgift. Kort om kursens upplägg, jag kommer ungefär en gång i veckan att lägga in en ny tråd med text och därefter är ?ordet? fritt för diskussion och jag svarar efter bästa förmåga. Sammanlagt kommer det att bli ett tiotal trådar som tar upp: Historik, botanik (gener & hybridisering), geografi (klimatet som vi försöker efterlikna i odling), odling (vatten, ljus, temperatur, odlingssubstrat, näring och förutsättningar på den naturliga växtplatsen). ?Odlingsrecept? och erfarenheter av ett tiotal arter som jag har flerårig erfarenhet av. Arterna är C. gaskelliana, C. jenmanii, C. labiata, C. lueddemanniana, C. maxima, C. mossiae, C. percevalliana, C (L). purpurata, C. schroederae, C. trianae och C. warneri. Arter som jag har kortare erfarenhet av är C. bowringiana, C. intermedia, C. rex, C. skinneri och C. warscewiczii var sanderiana, som kommer att avhandlas med mindre noggrannhet. Därtill kommer även sjukdomar och skadedjur som svamp, virus och sniglar mm avhandlas. Det är en fördel om diskussionerna håller sig nära det som tas upp i det aktuella momentet, exempelvis är det bra om frågor som specifikt rör C. mossiae tas upp när den arten tas upp i momentet.

Jag började odla orkideér 1978 och min första orkidé är en Paphiopedilum Lathamnianum som fortfarande är i min ägo. Med tiden har mitt intresse allt mer fokuserats på just släktet Cattleya och min äldsta planta ur detta släkte är C. percevalliana, som inköptes i december 1983 och avkomman från denna planta har under senare år fått en viss spridning bland forumets medlemmar. Det som fängslat mig vid detta, i orkidesammanhang, ganska lilla släkte (ca 50 arter) är de stora, praktfulla och ofta doftande blommorna som överträffar varandra i form, storlek och färg. Därtill är variationen i blommans färgsättning stor inom flera arter. Exempelvis finns det flera hundra namngivna varianter hos C. mossiae och C. trianae, två av de mest praktfullaste arterna, där sepaler och petaler kan vara allt ifrån lila till rosa och rent vita medan läppen kan variera än mer i färg. Dessa egenskaper upptäcktes redan av orkideentusiaster under andra hälften av 1800-talet och släktet Cattleya har sedan dessa dagar en trogen skara beundrare.

Man kan säga att det började när William Swainson fann Cattleya labiata (Recife, Brasilien) och sände några exemplar till William Cattley (England), jo det är han som fått släktet uppkallat efter sig. En av plantorna blommade 1818 och dess skönhet väckte sensation, glädjen blev dock relativt kort eftersom man hade svårt att hålla liv i plantorna, dessutom försvann Swainson till Asien utan att berätta var han funnit plantorna. Man trodde plantorna levde parasitiskt på träd och odlade dem under varma, fuktiga och mörka förhållanden. Det var först när den andra storblommiga arten C. mossiae upptäcktes i Venezuela 1836 som odlare likt Joseph Paxton lärt sig mer om hur dessa epifyter vill ha det, genom att studera de faktiska förhållandena i naturen (ljus och luftväxling). Detta sammanföll med den Victorianska eran vilket innebar ekonomisk utveckling och fred, det fanns med andra ord tid och pengar för den rika delen av befolkningen att spendera på dessa tropiska skönheter. Att inneha ett växthus med orkideér innebar även hög status och Cattleyorna skattedes högst, därtill underhölls intresset av att nya arter hittades med jämna mellanrum. För den som vill läsa mer om Cattleyaodlingens start och upptäckter så kan jag rekommendera The Classic Cattleyas Timber press (Chadwick 2006). Boken är i övrigt mycket läsvärd vad det gäller odling av de storblommiga arterna och innehåller mycket information angående hybridisering. På hemsidan www.chadwickorchids.com finns flera mycket läsvärda artiklar om olika arter, på engelska.

Om vi skall gå riktigt till början och ställa oss frågan hur orkideérna utvecklats så finns det inte mycket information om detta eftersom de lämnar få fossil efter sig. Jag har bland annat läst att orkideér fanns på plats redan för 150-100 miljoner år sedan och att de spridit sig när kontinenterna kort därefter delade på sig (om ni ser på en världskarta så ser man at Amerika och Europa/Afrika suttit ihop). Detta resonemang är dock sannolikt felaktigt. Ett fåtal fossil av orkideér har påträffats, bland annat ett bi med en orkidepollenklubba på huvudet, bevarade i 15-20miljoner år gammal bärnsten från Dominikanska republiken ( Nature 2007, nr 448). Ett annat sätt att spåra orkideérnas utveckling är att spåra spontana förändringar (mutationer) i DNA och att använda dessa som en tidsmätare, för kalibrering av detta ?instrument? används DNA från fossiler som den nämda pollenklubban. Sådana undersökningar visar att släktet Vanilla (som anses vara primitivt) är cirka 76-84 miljoner år gammalt. Dinosaurierna dog ut för 65 miljoner år sedan och det innebär att de äldsta orkideérna fanns parallellt med dem. Klimatet fram till för cirka 30 miljoner år sedan var betydligt varmare än i dag, det växte exempelvis palmer i Alaska och runt Antarktis, vilket innebar att tropiska orkideér kunde leva nära polerna. Det varmare klimatet och det faktum att kontinenterna låg närmare varandra möjliggjorde orkideérnas spridning och genutbyte mellan kontinenterna. Därefter har orkideérna utvecklats på de olika kontinenterna, skilda från varandra. Ett bra exempel på detta är att det asiatiska släktet Paphiopedilum och det amerikanska släktet Phragmopedium (båda tropiska ?sko?orkideér) inte kan korsas/hybrideseras, de är för olika i generna och det samma gäller för exempelvis Cattleya och det asiatiska släktet Dendrobium. Vad det gäller orkideérs utveckling så är den mycket nära knuten till insekternas utveckling, eftersom en effektiv pollinationsapparat som gillas av pollinatörer är en förutsättning för artens överlevnad.

Väl på plats på den Amerikanska kontinenten har släktet Cattleya utvecklats och står nära släkten som Epidendrum, Laelia, och Sophronites mfl. Med dessa släkten går det oftast att göra korsningar. Vad det gäller hybridisering över släkten så torde korsningen mellan Cattleya och Laelia =Laeliocattleya vara den mest kända, men det går att korsa in ytterligare släkten som exempelvis Sophronitis, då får man Sophrolaeliocattleya. Cattleya har 20 kromosomer och 4 pollenklubbor per blomma., medan Laelia har 8 pollenklubbor. Brasilianska Laelia kallas numera Cattleya på samma vis som de gjorde på 1800-talet. Den mest kända brasilianska, är den före detta, Laelian´n är Cattleya purpurata vilken i sin blomma såväl som växten ser ut som en enbladig Cattleya. I sammanhanget kan nämnas att C. dormaniana som har 8 pollenklubbor , varav 4 st är funktionella och övriga 4 st är outvecklade. Det förekommer även Cattleyor inom enskilda arter med dubbel eller multiplar på kromosoomtalet 20 (ex 40, 60 osv), vilket händer sällan i naturen, men kan manipuleras i odling. Sådana plantor är större i växten såväl som i blomman.

För att förstå hur Cattleyor lever och vilka krav de ställer på sin omgivning så måste vi titta närmare på hur de lever i naturen. De flesta lever epifytiskt uppe i träd och flera lever även som litofyter på klippor och rasbranter. Plantorna får således mycket ljus, men ljuset är ofta silat genom ett tunt lövverk. Släktet påträffas från södra Brasilien (ca 20°S) till södra Mexiko (ca 23°N). Det finns arter som exempelvis C. eldorado vilken växer i det fuktiga och heta Amazonas eller C. warszeviczii vilken växer i Colombias bergsregnskog från 800 till 2500 meters höjd (Röth 2001) vilket innebär en betydligt svalare omgivning. Med ett temperaturfall på cirka 0,5°C per 100m högre höjd (varierar pga luftens fuktighet) så har vi ett temperaturfall från cirka 30°C till cirka 20°C mellan arternas växtplatser. Ett annat slående exempel är C. lueddemanniana från Venezuela som lever i relativt torra och heta områden, där den påträffas epifytiskt växande på Agave och kaktusar! Därtill växlar klimatet med årstiderna. I tropiska Sydamerika följer regnet solens ?årsvandring? se figur. Detta innebär exempelvis att vid midsommar (21 juni) står solen rakt över norra vändkretsen, solinstrålningen är mest intensiv där varvid luften stiger och kyls av vilket leder till molnbildning och regn. Luften som tömts på sin nederbörd strömmar sedan ner söder och norr därom, regnbältet vandrar således N-S under året (kallas Hadleycell). Detta innebär även att den varma tiden på året är den fuktiga och faktiskt även något mindre ljus (molnen skuggar ju), sedan kommer torrtiden med svalare förhållanden och något högre ljusintensitet. Det är dessa förutsättningar som vi försöker återskapa hemma i våra fönster, odlingsskåp eller växthus. Cattleyan tillväxer under regnperioden och det brukar de göra även under den svenska sommaren, då det är varmare och fuktigare. Mer problematisk är hösten då det blir än mer fuktigt och ljustillgången minskar, en del Cattleyor uppfattar detta som att regnperioden närmar sig och börjar växa igen. Detta kan bli ett problem eftersom plantans årsrytm störs vilket kan störa blomvilligheten, dessutom kan tillväxt under den mörka årstiden resultera i liten/dålig tillväxt pga ljusbrist. Extraljus under den mörka delen av året hjälper plantan att bevara sin rytm och håller plantan laddad med energi för kommande blomning och/eller tillväxt. För arter som C. mossiae och C. purpurata som gärna växer från sensommaren och hela hösten är extrabelysning nödvändig för en fullvärdig blomning (mer om detta senare).

mvh
Mikael

Nyckelord: Moment 1 Cattleyakursen

11/1 -09

En intressant början Mikael
Jag ser fram emot fortsättningen

11/1 -09

Trevlig läsning. Det skall bli skoj att följa denna tråd. Tack Mikael

11/1 -09

Jätteintressant, tack Mikael, det är ett jättearbete som u har lagt ned på den här introduktionen! Ärligt talat så blir jag samtidigt aning beklämd ju när jag läser och inser att jag inte mäktar med att återskapa de naturliga förhållandena på det sätt som jag skulle vilja, men förhoppningsvis kommer jag att kunna justera skötseln en aning alla fall, och kanske få t ex mina två warneri att blomma när de blir större. Jag ser fram emot nästa vecka Hihihi dDet var inte lätt att skriva det här, Phalenevalpen ville stå på laptopen, nu måste jag nog gå och leka med henne en stund

11/1 -09

Kul och fin teckning Följande länk är kanske intressant http://mirandaorchids.com/species02labia...

11/1 -09

Vad kul detta skall bli. Väntar med spänning på moment 2.

11/1 -09

Mycket intressant, tack Mikael

11/1 -09

Tack Eva. vilken vackra varianter av warneri Man vill ha dem alla!

11/1 -09

Detta ska jag följa med intresse Mikael. Jag har alltid haft en eller annan Cattleya, men alltid väldigt få - men nu har dom i alla fall blivit fler än fem så vi får se var detta slutar Mitt senaste förvärv är en liten percivaliana (såg att du stavade annorlunda ovan men vill minnas att den är namnad efter en engelsman mr Percival) - hoppas min är lika pampig som din om 25 år när jag haft min lika länge

11/1 -09

Hehe, hade inte koll på att labiata warneri är synonymer, så nu när jag fick nys på det så sökte jag på ordet labiata som gav många fler träffar. En av dom gick hit till neovita och ett inlägg av Mikael den 10 december 2008, då han visar sin underbara blommande labiata. Där har jag skrivit att jag tycker den är underbar och att jag också vill ha en labiata, hehhhe, och så har jag ju, hehe, hela tiden haft två stycken, oblommade ungplantor visserligen.

11/1 -09

Jag tror inte de är synonymer, bara närstående. En skillnad är blomningstiden, labiata blommar på hösten och warneri på våren.

11/1 -09

Hej på er,

Spindeln: tack för den fina länken, intressant hur en art (i detta fall C. labiata) varierar i sitt utbredningsområde. Det är ju denna egenskap som är så värdefull hos flera arter och som givit en bredd i utseendet inom den enskilda arten.

Monica: du skall inte bli beklämd, man behöver inte återskapa alla de naturliga förhållandena, odlare har genom tiden lärt sig vad som är viktigt. Detta viktiga (för odling) skall jag snabbt komma fram till i kursen, men en bakgrund är aldrig fel. Vad det gäller dina C. warneri så går det att nå goda resultat i fönsterbänken!

Hoppas att ni inte drunknar i all text.
mvh
Mikael

11/1 -09

Finns det en varitet av warneri som heter "Idem", kan inte hitta den själv på nätet .... ?
Jag har en warneri märkt var. Tipo x var. Idem
"Mikael Gustafsson" Tack för all information på din inledning av kursen !

Nej Mikael, här är ingen som drunknar, tvärtom du håller oss under armarna. Mycket intressant läsning, tack!
Birgitta

11/1 -09

Nej Mikael här drunknas inte väntar på mer och hoppas du skriver något om min ända cattleya det är en letna Chyong Guu kaledoscope Colorful (hoppas ni kan hjälpa mig med ett lättare namn till den,) köpte den vid vår sambeställning,

11/1 -09

"Christina" Det är en Lctan du har, en Laeliocattleytonia och som är en hybrid av Laelia, Cattleya och Brougthonia. Sedan får man nog leva med vissa av dessa långa och krångliga namn som vissa hybrider har
Ps. Men med sådana fina och väldoftande blommor, så kan det nog vara förlåtet med detta krångliga namn

11/1 -09

Lassse; tack för infon, så jag har sökt vidare och hittade nu, citat: "Cattleya warneri is similar to Cattleya labiata but more compact." Det kanske det finns fler skillnader. Ska söka vidare.
Den här studiecirkeln kommer att bli en av de var en av de allra roligaste jag deltagit i. Oj vad sporrad man blir av både cirkeledaren Mikael och alla studiekamrater!

11/1 -09

tack Ewert vad spännande fina o väldoftande sa du vad roligt ,den kom med tre stora knoppar men dom ramlade av det var precis som det var röta på dom och ett blad dom blev alldeles svarta så det klippte jag av sen verkar det som plantan klarat sig,

11/1 -09

"Christina" Hittade lite här på Tyska som jag kört med till Svensk översättning, så det kan bli lite felstavningar ....
http://translate.google.se/translate?hl=...

11/1 -09

Ewert: det är två C. warneri kloner 1) Tipo och 2) Idem som korsats (det är ju fortfarande en ren C. warneri), jag fann en bild på en hemsida http://www.floralia.com.br/orchids/brazi... ,en härlig blomma!
Angående C. warneri: den står mycket nära C. labiata men C. w växer längre söder ut i Brasilien och blommar normalt under sommaren medan C. l blommar under hösten, även om man odlar dom i samma fönster.
mvh
Mikael

11/1 -09

Jag har en ungplanta av mossiae också, ser nu att vissa skriver "similar to labiata" rörande den med. Blommar på sommaren liksom warneri.

11/1 -09

Tusen tack Ewert hoppar alltid över dom bra länkarna för dom är på tyska ,men så lätt nu när du översatt det, tack, är så dum på data så jag kan inte själv översätta så som du gjorde, ska låta den torka upp lite nu

Mycket informativt, jag ser fram mot nästa avsnitt. Ni som nu odlar Cattleyor, hur sköter ni vattningen vintertid? -denna fråga med anledning av det röt-trauma jag hade strax efter jul...

11/1 -09

Har inga cattleyor själv (ännu) men kunskap är ju aldrig tung att bära, fantastiskt arbete du lägger ner på detta!

11/1 -09

Monica: C. labiata och C. mossiae har likheter men även olikheter (bild på båda finns på min sida).

C. m, från Venezuela, blommar på sommaren och tillväxer under sensommar och höst, vilar därefter ca ett halvt år (med blomskida) innan blomstängeln börjar växa.

C.l , från Brasilien, däremot växer från senvinter och in på sommaren och vilar sedan bara en/två månader innan blomstängeln börjar växa i september. C.l är beroende av att känna att dagslängden blir kortare för att komma igång med knoppsättning.

När man korsar arter och släken så får man förutom ett nytt utseende hos blomman en ny växt och blomningsrytm. Det kan bli så att plantan är i ständig tillväxt och blommar så fort ett skott är färdigvuxet och tåleransen för odlingsmiljö kan bli större eftersom man blandat arter med olika krav. Ett exempel är när man för många år sedan korsade fram LC. Canhamiana som är primärhybriden mellan C. mossiae och L. purpurata, syftat var att korsa C.m blomvillighet, stora blommor (breda petaler) med L. p fantastiska läpp, båda arterna blommade i juni så även hybriden, som blev lyckad och var mycket populär som snittblomma i USA för 60 år sedan, se här http://www.smith.edu/gardens/bgilib/web/...*A&plant_part=2
mvh
Mikael

11/1 -09

I början av tidernas begynnelse, då man fann Cattleyan blev all Cattleyor callade labiata, tex. C. labiata var. mossiae

11/1 -09

Jag gillar ingående information, det brukar ju bli mycket text då.

Reuben, jag fick min första Cattleya av Svetlana Bogatyrev här på
OP, rådet jag fick av henne var "Håll den åt det torra hållet", det följer
jag fortfarande med alla mina Cattleyor. När jag tror de är torra, väntar
jag 3 dagar till, det fungerar alldeles utmärkt.
När de växer, eller blommar, är jag aningen mer generös med vattningen.

11/1 -09

"Christina" Jag gjorde inte så mycket, när jag googlade så står det inom parantes efter varje länk om det skall översättas, och då är det bara att trycka där ... , sedan är det nog jag som har företräde för "dumstruten", när det gäller data

"Letherneck" -doppar du eller vattnar du med kanna? (ja, jag är novis) Det kanske var doppningen som orsakade rötan jag hade på min? Jag brukade doppa varje helg, men nu väljer en mer försiktig skvätt med kannan...

11/1 -09

Reuben: Pröva att duscha den försiktigt i badkaret el under kökskranen och sedan låta den rinna av ordentligt. /J

11/1 -09

Reuben, häller på ca: 3 gånger volymen på krukan uppifrån, men
en gång varje månad spolar jag igenom krukorna under kranen
i köket ungefär 8-10 minuter för att bli av med eventuella salter som
byggs upp i komposten.

11/1 -09

Hej, jo det är som spindeln säger att många Cattleyor från början beskrevs som varianter av C. labiata, men har senare fått egen artstatus. Denna tidiga förbistring var irriterande för de som samlade in plantor, eftersom en variant var minre värd än en ny art, en ny art är ju mer attraktiv för sammlare.
Det går att vattna rätt på många sätt och som frugan (sprattelgumman) skriver så duschar jag igenom plantorna ca en gång i veckan, under tillväxt häller jag efter genomspolningen på 2-3 dl gödselvatten. Med denna behandling så sköljs salter ur odlingsmaterialet. Genom att läsa och pröva finner man det sätt som passar en själv bäst, det sätt som letherneck beskriver är således lika rätt som mitt.
mvh
Mikael

11/1 -09

Mikael; angående gödselvattnet, låter du plantan stå i det en stund och suga i sig eller får det rinna igenom och ut direkt?

11/1 -09

TACK ,Mikael, för denna lysande inledning till kursen! Det ska bli spännande och roligt att följa fortsättningen.

11/1 -09

Känns som en jättespännande läsning, fast jag inte har någon Cattleya. Ännu...

11/1 -09

Jag håller med iwahl. Jag funderar på att bli med Cattleya, så jag skriver ut och sparar till framtiden

11/1 -09

Får upprepa iwahls kommentar ordagrannt, och en enorm eloge till dig Mikael som lägger ner tid och möda för att dela med dig av detta! Heders!

11/1 -09

Det kommer precis lämpligt för jag har precis beställt 2 st cattleyor. Har aldrig haft den sorten tidigare!

För att få bort salter som bildats - måste man alltså inte först vattna som vanligt och låta stå någon timma för att salterna ska lösas upp, innan man spolar igenom krukan?
Det gör alltid jag, men hoppas att jag inte behöver, det tar ju så lång tid på det sättet.

11/1 -09

Tack för del 1, ska bli spännende att lära sig mer om cattleya eftersom jag har några st, ser fram emot nästa avsnitt.

11/1 -09

Va kul att du lägger ner dig så Mikael!!!

11/1 -09

Riktigt kul att du tar dig tid och gör detta Mikael!!! Speciellt när man själv har 4 Cattleyor och en L. purpurata. Detta kommer att följas!!

Anders

11/1 -09

Angående vattningen: min erfarenhet är att det räcker med en genomspolning ca 30 sekunder för att skölja substratet, tilläggas bör nog att vattnet i Jönköping är mjukt=kalkfattigt, de som får hålla tillgodo med mer kalkrikt vatten kan behöva skölja mera. Vad det gäller gödningsvatten (vid tillväxt ) hälles det på och liksom puffar ut det vatten som fanns i porer och skrymslen. Generellt vad det gäller gödning och Cattleyor så är det bra att vara försiktig, de kräver inte mycket.

Det är jag som tackar för intresset!
mvh
Mikael

11/1 -09

Jag som får tjuvkika kan säga att Mikael använder en gammal 1,5 liters petflaska att ha näringen i och den har använts sedan slutet av 80-talet. Hur den har hållit genom åren är en gåta, men det är definitivt inget måndagsexemplar /J

11/1 -09

Petflaskan är väl av den gamla kraftigare sorten som inte finns längre, de var bra!
Nej, det är verkligen innerligen vi, eller såna som jag som ska tacka. Det finns så många frågetecken kring Cattleyor och detta initiativ är lysande!

11/1 -09

Jag har haft mina petflaskor i ca 10 år vid det här laget, fast jag har bara regnvatten i mina ... dom borde alltså hålla minst lika länge till, vad bra

12/1 -09

Mikael, det är början på en spännande läsning!!
Lycka till! jag väntar redan på fortsättning

12/1 -09

Petflaskan är ganska kraftig, men inte den rejält kraftiga sorten som fanns för några år sedan. Från början använde jag den med perforerad skruvkork som en slags sprutflaska, jag tänkte se hur länge den skulle hålla........
Lassse: dina flaskor kan se fram emot lång och trogen tjänst hos dig.
mvh
Mikael

13/1 -09

Det torde ju funka med dagens Pet-flaskor också. De som det är 2 kronors pant på är väl inget att hänga i julgranen - men de med 4 kronors pant är ju rätt tjocka och stabila
Vilken sorts näring är den bästa? Gör ni den själva?

13/1 -09

NorrlandsÅsa, vilken näring som är bäst är ett känsligt ämne.:-)
Jag gillar Peters 20-20-20, men dosen jag använder varierar över
tillväxtcykeln och vilken art/hybrid det gäller. Använd den Du tycker
fungerar bäst för dina plantor.

13/1 -09

lethetrneck Jo, jag förstår att det är lite känsligt. Jag tycker bara att det skulle vara intressant att höra hur ni/vi resonerar. Kanske man skulle starta en ny tråd i ämnet Jag ska kolla runt om jag hittar Peters "recept". Just nu använder jag Provada förebyggande, annars har jag använt Blomstergårdens Orkidénäring.

13/1 -09

Jag köpte mina påsar med Peters 20-20-20 av Tommy, OP:s egen Vandaexpert.

13/1 -09

Ok, tack så mycket

13/1 -09

Jag använder POKON 20-20-20, och göder varannan vattning under tillväxt. Under vila ger jag en liten skvätt gödning högst en gång i månaden.
mvh
Mikael

13/1 -09

NorrlandsÅsa: Det finns som sagt lite olika åsikter om det här med näring. Man kan väl säga att det finns två "huvudskolor" i ämnet - dom som tror att orkidéer inkl cattleyor behöver en helt annan näringssammansättning än andra växter och dom som inte tror det.
Många av dessa synpunkter finns redan samlade under nyckelord som "gödning" och "näring" i menyn Allt Prat > Alla nyckelord högst upp på sidan ... så slipper vi göra om Mikaels cattleyatråd till en näringstråd

16/1 -09

Mycket intressant läsning Mikael, tackar! Ser fram emot nästa kapitel.
/Gordon

1/8 -22

hej till alla älskare av moder natur och älskare av magiska charmiga orkidéer från en ny medlem på denna webbplats 🤓
vill dela med er
respekterad webbplats
https://m.youtube.com/watch?v=ecsfVp6qtJ...
Tips om att använda naturliga mineralgödselmedel för orkidéer, rosor, etc.

Hur man lagar växtmat detaljerad information

Hur får man Cattleya att blomma?
svaret från kanalens författare var

För att uppmuntra Cattleya att blomma, sluta tillfälligt att gödsla plantan, flytta plantan till en annan sval, ljus plats, efter 2 veckor, använd risvatten, bananjuice eller äggskalsvatten för att gödsla plantorna omväxlande 2 gånger i veckan

1/8 -22

Issida... som tur är så det Mikaels Gustavssons tips och råd som ger lyckliga plantor hos mig. Hans mångåriga erfarenhet, hjälpsamhet att hjälpa andra genom att dela med sig både framgångar som misslyckanden... är guld värd.
Alla ideer tagna från skötsel av trädgårdsväxter som att de ska kunnas tillämpas på orkidéer är ju total nonsens. Det du beskriver lämpar sig för jordkulturer som innehåller de nödvändiga bakterier att bryta ner ämnen... orkidéer hör inte dit. Jag får kalla kårar när man rekommenderar bananer, risvatten, vittlök o liknande... jag odlar orkidéer och inte slås jag mot några vampirer 😀

1/8 -22

+ 2/8 -22

Foliehattarna attackerar..
Ingen presentation eller blombilder. Bara att blocka!

1/8 -22

Stulun... 👍❤️

4/8 -22

+ 5/8 -22

Hur kommer det sig att det aldrig finns några Cattleyor i vanliga blomsteraffärer? Åtminstone har inte jag sett några. Är de för svåra att sköta? Eller sällsynta? Kanske de inte går att massuppdriva i växthus på samma sätt som phalaenopsis?

Ge ditt svar

Köpt som pytteliten från Orchidéhuset för några år sedan. Står kvar i samma pyttelilla kruka på kanske 7 cm. Blommorna doftar väldigt gott.

Nyckelord: D Spring dream

3/8 -22

Väldigt fin Grattis till den

Ge ditt svar

21/7 -22

Nybörjare

Från Palmen.

Är det rötter eller nya blommstänger?

21/7 -22

Det är nya rötter, gröna i spetsen. Och med en porös svampaktig karaktär som suger åt sig vatten, vitaktig när torr, och lysande grön när fuktig. Växer ner eller åt sidorna, Vill både ha fukt och luft.

Blomstänger växer uppåt, de är mer solida i materialet, som bladen. Kommer inte förräns plantan funnit sig till rätta och trivs.

30/7 -22

ja absolut nya rötter

30/7 -22

+ 31/7 -22

Blomstänglar på Phalaenopsis brukar komma med en platt egg vinkelrätt över brytet.

Ge ditt svar

10/7 -22

Svala nätter!

Nu 8-9 grader på natten i Stockholm. Vågar man ha Cattleyor utomhus på natten i den temperaturen!

10/7 -22

12/7 -22

Jag har mina kvar ute. Så länge det inte är nån lång period med den temperaturen, och dagarna är hyfsat varma, är det ingen fara. Bra dock att tänka på att hålla plantorna lite torrare när det är kyligt. Jag tror det är bättre att låta dem ha lugn och ro där de står än att flytta dem ut och in.

Ge ditt svar

Det är 2 år sedan denna blommade, förra året satte den bara rötter. Köpte den som C. jenmanii i maj 2006, men misstänker att det är en C. labiata eftersom blommorna är identiska.
Arterna skiljer sig i utbredning (C.jen.=Venzuela) C.lab.=Brasilien. Blommorna är lika men C. lab är mer storvuxen och har dubbelblomskida. En icke fullvuxen C. lab. har dock ofta enkel blomskida. Framtiden får utvisa!
Om så, så måste jag ju köpa en riktig C. jenmanii!
mvh
Mikael

Nyckelord: Cattleya jenmanii ?? Cattleya labiata

2/11 -08

Den är vacker oavsett vilken art det är.

Mycket tjusig grattis

2/11 -08

Dom är svåra att skilja åt. Förr trodde dom att jenmanii-plantorna var en dålig klon av labiata och man ville inte odla jenmanii. Labiata får ju oftast (mer än 99%) en skida i skidan, dubbelmantlad. Jenmaniil doftar godare än labiata, sött som gaskeliana. Jenmanii får lättare flera blommor ur samma skida, upp till sju stycken, även svaga plantor får flera blommor och detta var ett vinnande konsept för jenmanii i odling.

3/11 -08

Ja visst är den fin! Framtiden får utvisa om det är en C. jen. eller C. lab. hur som helst är det ju anledning till att köpa en C. jenmanii (till) så att jag kan jämföra, ha ha.
mvh
Mikael

3/11 -08

Förövrigt är jenmanii både mindre och mera kompakt i växtsättet. Annars är utseende på jenmaniis blommor lik labiatans fasän de är mindre.

3/11 -08

Grattis Mikael, då får det väl bli både en jen. och en lab. till så du blir helt säker

3/11 -08

Oavsett vad den heter så är den jättesnygg och färgen är bedårande.Grattis Mikael!!

3/11 -08

Mikael: Hur tänkte du då göra för att få plats med jenmaniin? Bäst jag infogar en bild på platsbristen...

3/11 -08

Jag skulle inte oroa mig, Sprattelgumman, läste ju i annan tråd att din käre make har viss erfarenhet av kunna ordna plats till betydligt fler orkidéer (och ormar och ödlor och vad det mera var) på betydligt mindre antal kvadrat. Bara få honom att känna sig som en student igen så kommer lösningarna att bara flöda fram
Vilket underbart fönster, förresten!

3/11 -08

Ja, Säluttern, ett utmärkt förslag, ska nog ta och "studenta mig" och omgivningen. Frugan kom med förslaget att använda fönstret på min arbetsplats, ja varför inte. Som sagt det finns alltid plats för en till!
mvh
Mikael

3/11 -08

Äsch inte behöver du det Mikael! Det syns ju hur tydligt som helst att det finns gott om plats kvar på översta hyllan - där i mitten. Knö dom andra lite åt sidan så är problemet löst

12/7 -22

Den C. labiata jag köpte har avlånga, ganska spetsiga blad. Medans min C. jenmanii har mycket bredare, rundade blad. C. labiata har även en svagt rödaktig lila ton i kanterna på bladen, vilket den andra inte har. Färgskillnaden märks extra tydligt på de nya skotten.

12/7 -22

Plantan kan variera något i form beroende på gener och framförallt odlingsbetingelser. Båda arterna och speciellt C. l blir lätt lila av pigment när ljusmängden är stor.
Mvh
Mikael

Ge ditt svar