1/2: Moment 4. Cattleyakursen, arter

Cattleya labiata har härliga blommor. Från Mikael Gustafsson.

1/2 -09

Cattleya labiata
Cattleya labiata är en underbar orkidé, och som jag beskrev i början av Moment 1 så började det med att William Swainson fann Cattleya labiata i staten Pernambuco nära Recife i Brasilien, där den växer som epifyt och litofyt nära vatten. Han sände några exemplar till William Cattley i England och därmed var namnet och intresset etablerat. År 1889 det vill säga 71 år efter att den första plantan blommat i England så återupptäcktes C. labiata till entusiasternas stora glädje.

Arten är underbart vacker och har 2 till 3 st stora (ca 15-16cm) blommor som oftast har lavendelfärgade petaler/sepaler och med en stor mörkröd läpp (5cm bred) med ett gult svalg, därtill har den en härlig kryddigt sötaktig doft (Figur 7). Blomningen inträffar normalt i oktober och de står sig en månad. Andra färgvarianter spänner från blåaktiga till vita och en speciellt vacker variant har klonnamnet Cooksoniae som har mörkt purpurröd läpp med rent vita petaler/sepaler. Plantan är kraftig med ca 20cm långa bulber och ca 25cm långa blad. Cattleya labiata har en dubbel blomskida som är cirka 12 cm lång (Figur 8), men mindre bulber kan ha enkel blomskida som de flesta andra Cattleya arter har.

Plantan börjar växa i februari/mars och skall då ha rikligt med vatten och näring under sin tillväxt, men låt plantan bli nästan torr mellan vattningarna. Tillväxten mognar sedan i juli/augusti och det är i detta läge viktigt att låta plantan känna att dagslängden blir kortare (förläng inte dagen med konstljus), eftersom denna arts blomning initieras av att dagslängden blir kortare. Blomstängeln börjar växa i augusti/september för att sedan blomma i oktober. När plantan därefter går in i vila så minskas vattningen och gödningen upphör (eller nästan upphör). Själv odlar jag min planta i söderfönster med persiennerna i horisontellt läge på sommaren och med en lågenergilampa som extraljus på vintern.

Cattleya jenmanii tar jag upp i anslutning till C. labiata av två anledningar, nämligen att arten står C. labiata nära och att det exemplar av C. jenmanii som jag odlar kan vara en C. labiata. Cattleya jenmanii var den sista av de storblommiga Cattleyorna som beskevs och detta var år 1906. Arten är lik C. labiata men växten och blomman är något mindre (bulb ca 15 cm, blad ca 20 cm) och blommorna är ca 14 cm breda (2 till 3 st). Blomningen sker i november och blomskidan är enkel. Blomningstiden är något senare för C. jenmanii, vilket stämmer med mitt exemplar som blommar i november. Anledningen till mitt tvivel är att blommorna är så helt identiskt lika, men i en framtid när jag kunnat konstatera att den inte får större bulber och dubbel blomskida så kan jag med säkerhet kalla den C. jenmanii (Figur 9). Förövrigt är skötseln identisk med C. labiata.

Cattleya lueddemanniana
Cattleya lueddemanniana är verkligen praktfull med sina 2 till 3 st, 17cm breda lavendel lila blommor som även doftar kryddigt sött, doften är dock inte lika kraftigt som hos C. labiata. Arten kommer från Venzuela och beskrevs 1854. Där förekommer den i två geografiskt skilda raser, från havsnivån till 700 m höjd (Röth 2001). Den ena har något mindre blommor med skarpare färger och den andra har något större men inte så starkt färgade blommor. Mitt exemplar torde tillhöra den senare nämnda rasen (Figur 10). Förutom att blommorna är stora så har de en ganska tunn textur, men står sig trots detta i en månad. Läppen är ca 5cm bred och är tecknad i lila, purpur och gult. Även denna art varierar en del i färg, från mörkt lila till vit och det finns några fina semialba varianter. Plantan har ca 20 cm långa och smala bulber samt ungefär lika långa blad, blomskidan är enkel (ca 10cm).

Arten kommer från relativt torra delar av Venzuela, där den växer epifytiskt på bland annat Agave och kaktusar. Det är den Cattleya som vill ha mest ljus och därför odlar jag den i söderfönster med tillsatsljus under den mörka tiden på året. Plantan sätter rötter på våren och sommaren såväl som på vintern. Tillväxten startar i april/maj och då skall man ge den mycket vatten och näring, låt plantan torka till mellan vattningarna. Bulben mognar i augusti och blomningen sker sedan i oktober/november. Därefter slutar man göda och drar ner på vattningen en del.

Jag odlar C. labiata och C. lueddemanniana bredvid varandra på fönsterbrädan hela året runt. Under sommaren då de får mycket ljus så blir C. labiata plantan tämligen rödpigmenterad av ett skyddspigment (som vi blir bruna av att sola oss) vilket visar att C. labiata får tillräckligt eller kanske mer ljus än vad som behövs. Bredvid står C. lueddemanniana, friskt grön i färgen, vilket visar att arten är ljuskrävande. Bara man ser till att den får tillräckligt med ljus så är detta en enkel art att odla och få till blomning. Tilläggas bör även att jag inte låter denna art torka mer mellan vattningarna än andra arter, trots dess naturliga miljö. Enligt Röth (2001) så gillar inte denna art stora sänkningar av nattemperaturen.
mvh
Mikael

Nyckelord: Cattleya lueddemanniana, Moment 4. Cattleyakursen, Cattleya jenmanii, Cattleya labiata, arter

1/2 -09

Figur 8. Cattleya labiata har oftast dubbel blomskida.

1/2 -09

Figur 9. Cattleya jenmanii?

1/2 -09

Figur 10. Cattleya lueddemanniana har stora blommor.

2/2 -09

Tack för alla inspirerande texter! Du har verkligen lagt ner mycket jobb på det här! Jag funderar mer och mer på att satsa på tilläggsljus till vintern för något-några fönster. Det låter inte möjligt att ha C- labiata utan tilläggsljus på vintern? Är det den du skulle rekommendera att börja med, om jag skulle försöka? Ingegerd

2/2 -09

Jag blev lite förvirrad nu. Jag odlar cattleya lueddemanniana i många år och under alla dessa år blommar den klock säckert under slutet av april-början på maj. Här kommer en citat från A. Chadvicks artikel:
"Orchids, The American Orchid Society Magazine
March, 1999
Spring is a particularly appealing time of year for those who grow the Cattleya species because several of the best species flower then. It is a time for Cattleya mossiae, Cattleya mendelii, and the charming Cattleya lawrenceana. It is also a time for one of the most beautiful and often overlooked members of the spring entourage, Cattleya lueddemanniana."

Och det är precis vad min planta gör, den börjar växa mycket tidigt, i januari månad och i maj blommar den på både fjolårets bulber (som bildats under hösten och övervintrade med blomskidor) och de nya bulberna som blir klara till aprill månad.

Och Arthur Chadvick skriver om dess blomning så:
"Cattleya lueddemanniana begins growing during the winter, and as soon as the new growth is mature, it sends up buds and flowers in March and April with no rest period. After blooming, it will usually make another growth that will not flower and the plant will then rest until next winter. Under low-light conditions, however, it can occasionally flower only on the second growth in September or October and not in the spring."

Jag bara undrar Mikael om den planta du har verkligen är lueddemanniana? Eller så har du inte tillräckligt med ljus för den arten...

2/2 -09

puff

2/2 -09

Hej,
iwahl, jag skulle rekomendera C. mossiae, C. labiata eller C. percevalliana, det finns naturligtvis därtill många tacksamma hybrider. Dessa arter har jag goda erfarenheter av och jag vill rekomendera tilläggsbelysning vid all Cattleyaodling eftersom blomningen blir rikligare och mer hållbar.

Svetlana, intressant att din planta följer den tillväxtcykel/blomningstid som Chadwick beskriver, vi skall dock komma ihåg att Chadwick odlar sina Cattleyor i Virginia USA, som ligger på en breddgrad motsvarande Sicilien. Med andra ord har han tillgång till mycket ljus under vintern. Röth (2001) odlar sina Cattleyor i Tyskland och han beskriver tillväxt och blomningstid som stämmer med det jag beskrivit. Samtidigt beskriver Röth att plantan kan tillväxa en andra omgång och blomma på våren, om den får mycket vatten (och ljus). Jag tror nog att det är C. lueddemanniana jag odlar, men som jag beskriver så finns det två geografiskt skilda raser som växer under något olika förhållanden. Kan det vara så att de beter sig olika i odling vad det gäller tillväxt/blomning? Eller är det en individuell variation? En annan mycket tänkbar anledning nämner du, nämligen ljuset, du kanske ger din planta mycket starkt extraljus som stimulerar den till två tillväxtomgångar per år. I sammanhanget kan tilläggas att Chadwick beskriver att C. labiata kan göra två tillväxtomgångar efter varandra och sedan blomma på båda. Själv har jag varit med om att C. mossiae gjort så och blommat på båda tillväxtomgångarna samtidigt (=bilden när jag håller min C. mossiae och ser nöjd ut). Jag kan inte sluta att förundra mig över hur anpassningsbara våra kära orkideér är, när de försöker hitta en passande rytm för tillväxt och blomning i en miljö som skiljer sig en hel del från deras naturliga miljö.
mvh
Mikael

3/2 -09

Mikael, jag har 1 st. 150 watt metalhalogen lampa ca 1 meter ovanför plantorna. Det ger ca 3000-9000 lux beroende på placeringen. Men eftersom min lueddemanniana har alltid varit så blomsäker så låter jag inte den att ta den bästa platsen. Och den är mörkgrön i bladen. Men ändå gör den två tillväxter under året, som blommar samtidigt i början på maj.

3/2 -09

Svetlana, din C. lueddemanniana verkar ha goda anlag (och god omvårdnad), har du en delning över någon gång så köper jag den gärna.
mvh
Mikael

För att svara på frågor och skriva kommentarer, Logga In eller Bli Medlem Nu.