Sophronitis coccinea

Detta är den art i Sophronitisläktet som är vanligast odlad hos oss i Europa.

Det är en liten planta med bulber som är två till sex cm långa och en halv centimeter i diameter. Bulberna sitter på ett kort rhizom. Det enda bladet är upprättstående tre till sex cm långt och en till två cm brett. Bladet har ett rött streck längs dess centrala nerv.

Blomstängeln skjuter fram vid bladets bas och bär en blomma. Blomman är uppseendeväckande och tomteröd med gul läppbas.

S. coccinea upptäcktes 1837 av Descourtilz på hög höjd i närheten av Rio de Janeiro.

Variatéer av Sophronitis coccinea

Tre ekotyper finns av arten:

ekotyp militaris

har bulber som är mycket tunna och tätt ihopträngda. Den växer i mörka skogar och har mycket korta blomstänglar men långa smala blad.

ekotyp coccinea

är en typisk coccinea-planta och växer på ljusa ställen i skogar. Dessa har den karakteristiska lilaröda mittvenen på bladet.

ekotyp insolaris

föredrar de ljusaste platserna och sitter gärna på små grenar högt upp i lövverket på träd. Bladets kant och mittven är lilamarkerad och blomman är klart röd. Detta är den ovanligaste av ekotyperna.

Variatéer

Odlingsformer förekommer ett flertal av och dessa förekommer även i naturliga bestånd av S. coccinea.

var. carmesa

har blommor som är mer lila än de vanliga blommorna.

var. barboleta

har persikofärgade blommor med röda streck på petalerna. Variaténamnet betyder fjäril.

var. discolor

har ljust terrakottafärgade blommor med helt gul läpp utan färgade vener.

var. gigantea

är en tetraploid form som får 15 cm höga bulber och lika långa blad. Blomman kan bli sju cm bred.

var. labelloid

har tre läppar istället för en läpp och två petaler.

var. lobii

är den mest ovanliga gula formen av arten. Blommorna är citrongula utan orange på läppen.

var. pallens

är ljust, ljust terrakottafärgad.

var. rossiteriana

har gula blommor med ljusare läpp vilken bär en rödaktig skugga.

var. striata

har röda blommor med mörkare vener.

Odling

Arten är saprofytisk eller litofytisk i naturen. Naturligt finner man den på höga berg, vanligtvis växandes på mosstäckta trädgrenar eller i trädklykor. Skogarna den växer i höljs var tidig morgon in i en tjock dimma som fuktar hela skogen. Den blötaste delen av året, våren, är tre månader lång. Därefter kommer några månader med varmare väder varefter fuktigheten varierar något men är generellt hög. Torrsäsongen avslutar plantornas år med kalla, mer sällsynta regn. Långa perioder av året är den relativa luftfuktigheten 90% under morgonen och 60-70 på eftermiddagen. Temperaturen varierar mellan 10 och 30 grader, med kallast period under den torrare perioden.

Av Björn Johansson (publ. 12/6 2003, uppd. 23/6 2003)