Skriv början av artikeln om bin

Nyckelord: bin

Inlägg med bin som nyckelord.

Förra helgen var jag medbjuden till en förening som var minst lika insnöade och nördiga som vi, nämligen Biodlarföreningen! Biodlarna är också intresserade av trädgård, så även jag, och nu skulle de lära sig ympa på äppelträd och jag fick chansen att följa med. Medan vi satt vid fikabordet log jag smått inåtvänt (men kärleksfullt, för byt ut bina mot orkidéer , så ser jag mig själv - och er andra, mina kära vänner!!!), eftersom samtalet förflöt ungefär så här: " Nämensedär, är det ett av dina italienska små bin? Ja, jag köpte en svärm av Nisse förra året. De är så bra si, och så bra så... Ja har du sett vad gula de är i förhållande till de vanliga xxx bina? och Hur många kupor har du ute nu? Ja, jag har tre på den ängen och fyra i det skogsbrynet... och Hur mycket honung fick du förra året? Ja, det gick väl sisådär , det var så mycket varroa i mina kupor så jag fick inte mer än..."
Helt plötsligt ser min vän och jag att min man tar ett steg åt höger och helt utan att märka det ställer sig på ett av de dyrbara italienska bina som nosade på en blomma. Lite diskret försökte jag uppmärksamma honom på vad han höll på att ställa till med och när han äntligen lyfte på klacken ruskade det stackars biet på sig och skulle just till att flyga iväg när- schlaraff!- någon annan klev rätt på det så att det inte ruskade på sig mer!
Trots allt var det en mycket trevlig förmiddag så nu vill jag ha bin, enda problemet är att jag är rädd för dem....

Nyckelord: bin, passion

28/4 -07

En vurm måste man ha, och bin kan man ju oxå svärma för Det lät intressant alltihop det där! Jag gillar verkligen bin och humlor, det uppstår bara vissa misssförstånd ibland i vår kommunikation. T.ex. tror bin att en härligt öppen sandal som kliver omkring bland sensommarblommande låga astrar kan bli en utmärkt vilstol, kryper in medan man har vikten på tårna (och uppmärksamheten!) åt ett håll, och sedan skiftar man vikt och - aj aj aj så ont det kan göra i både bi och tå! Tur att inte din make var den som blev biets baneman i alla fall

1/5 -07

Ha ha ha! Tack för den historian! Jag kommer att le hela kvällen!!
Jana

Jag kan se detta framför mig,tack för den historien plopp !
Monika

14/6 -07

Kollade lite vad ni har för er och då hittade jag din bihistoria. Mycket bra.
Då kom jag att tänka på min mormor och morfar som bodde i Hånger och morfar som alltid hade bin. När bina svärmade måste alltid han ha sådan där "näthatt" på sig medans mormor kunde ta in dem utan något skydd. De försökte inte att sticka henne. Bin är mycket intressanta och intelligenta sa min morfar. Vi barn höll inte med.

14/6 -07

Jag höll på med biodling i ca: 25 år, och det populäraste ämnet på alla träffar var vilken biras
som var bäst, var man köpt sina drottningar, längden på olika rasers tungor, o.s.v., fördelar med
olika raser avseènde aggresivt beteènde, men inte tyckte vi att vi var särskilt nördiga för det. Själv hade jag den kaukasiska rasen, lång tunga, eftersom man odlade mycket rödklöver i mina
trakter då, Italienska bin är dock för lata att sticka folk, det är därför de är populära.
Däremot var det väldigt spännande att köra 7-8 mil med en svärm i en papplåda, min dåvarande
bil var en liten minicooper, och bin har en tendens att inte vilja vara instängda någon längre stund,
så oftast hängde de någon helt annanstans i bilen när jag kom hem.
Som karl med intresse för orkidèer, anses man som väldigt nördig däremot.

14/6 -07

Tack för de härliga historierna/kommentarerna! Min morfar har också en hatt med nät någonstans på landet, men jag kan inte påminna mig om att jag sett honom i farten med några bikupor när jag var liten. Mina kompisars mamma i grannbyn höll dock på med bin för några år sedan ett tag, jag har kvar burken med deras etikett tom! Honung gillar jag, men bikupor känner jag mig trots allt inte särskillt intresserad av. På tal om ympning av äppelträd så har vi där emot ett träd med Ingridmarie och tre andra sorter i ett och samma träd som min morfar är skyldig till!
/Mvh I

14/6 -07

Men visst är nördar härliga?! Jag gillar nördar och galningar, även om jag inte alltid delar deras passion för det ena eller det andra, så tycker jag det är sympatiskt med människor som går sin egen väg. En son till en av mina arbetskamrater har t.ex. snöat in på Star Wars och har i princip ett eget litet museum med autentiska ritningar till diverse rekvisita, foton på skådespelare och honom själv, "lasergevär" och t.o.m. en storm troopers uniform, gjuten i samma form som de "äkta". Han ska denna helgen agera imperial guard i Jönköping, tror jag det var, åt några VIPare, bo på fint hotell och vara med på stor mottagning. Och det är inte första gången. Han har också, tillsammans med andra som han, deltagit i sammanhang med Lordi. De har ett globalt nätverk och chattar med varandra, handlar av varandra och träffas och har kul. Låter det bekant )...?

14/6 -07

Nörd är kanske vad vi kallar någon vars passion vi inte delar? Håller helt med Plopp, det är härligt med passionerade, egensinniga människor, nästan oavsett vad deras intresse är. Jag kan t.o.m bli sittandes och lyssna på motorljud i radion när Bosse bildoktorn är i farten, inte för att jag är ett smack intresserad av motorljud, tvärtom, men han berättar ju så entusiastiskt!
Apropå bin så verkar det vara smått om dem i år? Det brukar vara mycket bin i min trädgård eftersom jag odlar mycket växter till dem, humlorna och fjärilarna, men i år tycker jag mig knappt ha sett några bin alls, och färre humlor.

Ge din åsikt