Nyckelord: Sphagnum.

Elaka de Hex, tänk dig att alla blomserhandlare går ut och plockar
mossa till försäljning, det är ju i princip ren förtjänst eftersom det är
gratis enligt ditt resonemang, hur länge tror Du sådant kan fortgå.
Kommersiella intressen leder ALLTID till skövling, det finns alltför
många exempel på detta överallt i världen, och i Sverige.
Men oavsett detta, så regleras även vad Du får göra i skog och mark, i
olika lagrum, och de är inte alltid så lätta att tolka. Dessutom kan en sak
vara tillåtet i ett län, men förbjudet i ett annat.
För att veta hur Du ska tolka en viss lag måste Du läsa förarbetet till lagen,
där står utförligt vad lagen syftar till, är lagen ändå oklar, får Du gå in och
titta på ev. domar som rör detta, finns ett prejudikat kan Du vara helt
säker på hur lagen ska tolkas.
När det gäller skördandet av mossa för kommersiellt bruk, och utan tillstånd
av först markägaren, och sedan länstyrelse och andra myndigheter, så faller
det under bl.a. brottsbalken (egenmäktigt förfarande), miljöbalken, och eventuella
lokala bestämmelser o.s.v.

Och skulle detta bli fritt att plocka för kommersiellt bruk, så tror jag att det skulle bara vara en tidsfråga innan en brutal skövling sätts igång .......
Så att t.o.m. torskfiskarna i Östersjön på sina överfulla bottentrålare skulle bli djupt imponerade av dessa enorma skördetröskors kapacitet och som då kommer att sluka allt i dess väg .....som tex fågelreden, bärplockare och "Lassse" !
Sedan kommer det då säkert att säljas och saluföras till andra länder kanske med lockande namn som "Exotic Swedish Spagnhum" ... och då till länder bl.a som tex Brazilien
Annars så har det varit en bra start på dagen ...

Kan vi inte diskutera detta i generella termer? Dvs. får man, får man inte. Vad säger lagen osv. Måste någon pekas ut med direkta frågor och behöva förklara sig för forumets medlemmar? Tycker isf. att det vore en tråkig utveckling av det annars så trevliga OrkidePrat.

Väl talat Merwic!

Själv är jag i alla fall dum nog att inte ens ha kommit på tanken att sälja mossa som jag har varit ute och plockat. Trots att den antagligen kan vara värd åtskilliga tusen - det verkar vara betydligt lönsammare att plocka mossa än att plocka bär och svamp (vilket däremot är lagligt). Så jag får väl tänka om, man måste ju vara lite smart om man ska bli rik

Nu förstår jag verkligen ingenting. Ska man inte kunna fråga hur saker ligger till när man undrar? Ska inte frågan ställas till vederbörande i fråga isf? Det kanske kan vara så att Peter plockar mossan han säljer med alla tillstånd. Då är det väl bra att han får förklara det..eller?

Och var det inte du Elaka de Hex som startade tråden här som frågade Peter direkt? Hur ska du ha det??

Att alla tar sitt ansvar för miljön i dessa tider anser jag vara ett av allas viktigaste uppgift.

Helena: I min värld är det exempel på frågor som man bäst ställer en person direkt (t.ex. via ett PM) och inte inför alla medlemmar i ett öppet forum.

Jo, jag startade tråden eftersom jag det verkade förutsättas att den mossa som säljs plockas på ett sätt som står i strid med med lagar och naturhänsyn. I och med att det är Peter som i detta fall är den som tjänar "grova" pengar på hanteringen tyckte jag att han kanske borde ha blivit tillfrågad innan han utpekades som ansvarig för bristen på viss sphagnumart i Bergslagen.

Elaka de Hexs initiala fråga ovan är ok att ställ på OrkidéPrat. Anledningen är att den ställs till ett företag och relativt generell (handlar om företagets "business practices"). Som villkoren för medlemskap i OrkidéPrat anger är det ok att diskutera företag i generella termer och ge omdömen. Specifika klagomål på plantor eller beställningar skall dock tas med företaget självt. Det är såklart alltid viktigt att företagsdiskussionerna är konstruktiva och ej blir en "häxjakt" (no pun intended). Eventuellt borde Elaka de Hex ställt frågan specifikt till Orchidéhuset, men gränsen mellan Peter Göttfert (privatpersonen) och Orchidéhuset (Peters företag) är tunn.

Mervic: Jag håller i grunden med om det du säger. Det som ändå skiljer Peter Göttfert från de flesta andra av oss är att han via sitt företag marknadsför vitmossa bl a till medlemmarna på detta forum. Då uppstår ett allmänintresse. Alla bryr sig kanske inte om huruvida produkter man köper är lagliga eller inte, men för dem som bryr sig så kan ett svar från honom vara intressant och förhoppningsvis lugnande.

Jaha, då skall jag väl svara på några av era frågor och påståenden. Det finns inga i dag som har blivit fällda för att plocka mossa i skog och mark. Dock är det som också har sagts i tidigare inlägg ganska luddigt i lagar och förordningar. Olika län och kommuner behandlar detta på olika sätt. Jag har självklart fått okey av berörda parter att plocka mossa. Sedan har jag också för att det inte skall se "fult eller skövlat ut" spridit ut mitt plockande. När jag återvänder till ställen där jag har plockat året innan så syns det inte att vi har plockat där. Då tycker jag att det har varit okey för naturen. Om en del tycker att det är fult att plocka mossan i Sverige för att tjäna pengar så är det väl ännu värre att vi importera den och säljer. Då blir det helt andra miljöaspekter. Skadas naturen av att jag plockar mossa så skall jag självklart sluta med detta.

Peter

Peter Göttfert, det finns faktiskt en dom gällande vitlav, där den plockades
för försäljning. Så det finns prejudikat.
Det finns även riktlinjer om vad som räknas som "skador" i naturen av
våra olika verksamheter, t.ex. märkbara spår kvarstående under längre tid,
räknas som skador, och är inte tillåtet.

När det gäller den torkade mossa som kommer från Nya Zeeland, så finns
klara bestämmelser hur det får ske där. Man odlar den helt enkelt, ungefär
som vi odlar grönsaker, och eftersom de har ett klimat som lämpar sig, så
skördas mossan på varje areal/åker med 3-5 års mellanrum.
Med andra ord, helt utan att den vilda miljön påverkas, i motsats till det vi berör
här.

Ursäkta letherneck, jag trodde vi pratade om mossor och inte lavar!!! Som jag också poängterar så är jag ganska införstådd själv med vad naturen innebär. Dvs jag skövlar inte! Sedan tror jag inte du har helt rätt i att all mossa från Nya Zeeland odlas. Enligt uppgiter som jag har fått så är det 40-60% som odlas. Men det är också på sk torvmossar där det skördas i olika steg för olika ändamål. Fast den absolut bästa mossan tar för lång tid att vänta på i odling så de kommersiella företagen skördar mycket snabbare för att få in pengar snabbare. Precis som det mesta vi gör idag. Fort, fort även om det blir sämre.

En blandad påse juridik:

Artskyddsförordningen med bilagor anger att för alla arter av Sphagnum (utom Sphagnum pylaisii) gäller: "Arten har enligt ... art- och habitatdirektivet ett sådant gemenskapsintresse att särskilda ... bevarandeområden ... behöver utses."

För Sphagnum pylaisii och alla renlavar (Cladonia L. subgenus Cladina (Nyl.) Vain, på svenska renlavarna, där fönsterlav med flera lavar som används som juldekoration ingår) gäller att "Arten har enligt art- och habitatdirektivet ett sådant gemenskapsintresse att insamling i naturen och exploatering kan bli föremål för särskilda förvaltningsåtgärder.

Varken några Sphagnumarter eller renlavar är fridlysta (enligt samma dokument).

Jag tolkar detta som att särskilda bevarandeområden behövs för arterna vi diskuterar i denna tråd. Inom de områdena krävs länsstyrelsens tillstånd för att plocka större mängder:

"Då regeringen med stöd av 7 kap 28 § miljöbalken förklarat delar av reservatet som särskilda bevarandeområden, enligt direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, gäller särskilda regler för verksamheter eller åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i dessa särskilda bevarandeområden. För alla sådana verksamheter eller åtgärder krävs tillstånd, förutom om åtgärden eller verksamheten direkt hänger samman med eller är nödvändig för skötseln och förvaltningen av det särskilda bevarandeområdet. Länsstyrelsen får lämna sådant tillstånd endast om
1. de villkor som anges i 7 kap 28 b § miljöbalken är uppfyllda, eller
2. regeringen givit tillåtelse och de villkor som anges i 7 kap 29 §miljöbalken är uppfyllda."
http://74.125.77.132/search?q=cache:bg6T...

Samtidigt är tydligt utskrivet att moss- och lavinsamling för kommersiell verksamhet inte är del av allemansrätten:
http://www.naturvardsverket.se/sv/Att-va...

Detta betyder att:

1. Man kan inte utan tllstånd samla in i särskilda skyddsområden
2. Man kan inte samla in stora mängder i kommersiellt syfte med skydd av allemansrätten

Frågan är då: Under vilka premisser kan man samla in? Finns fler lagstadgade begränsningar än de ovan? Om inte så är fallet så får man samla in i kommersiellt syfte ex om man har markägarens tillstånd (om tillstånd från markägaren är ett sätt att kringgå allemansrättens begränsningar).

Om man köper mossa som kommer från nya zeeland så måste den också fraktas mycket långt. hur försör inte det miljön. jag tycker det är värre än att plocka mossa här i sverige.

Torkad mossa är mycket lätt och kompakt och fritt från vätska. Därför är transport av den betydligt mindre miljöbelastande än det mesta annat av naturprodukter som fraktas. Men allt är ju relativt. Visst är det mest miljövänligt att med varsam hand beskatta våra enorma mossmarker för personligt bruk.

Björn, verksamhet som lämnar varaktiga spår/skador i naturen, det är ett
luddigt uttryck i lagen, men om Du t.ex. trampar upp en stig genom att flitigt
använda samma färdväg genom ett naturområde, även utan skyddsvärde,
kan anses utgöra varaktig skada. Skoterleder likaså. En dom i HD finns
om renlav, där den som plockade för kommersiellt bruk blev fälld.
Men man kan säga att eftersom Sphagnum inte varit en handelsvara med någon
större efterfrågan tidigare, så är rättsläget oklart. Men helt klart finns lagar och
prejudikat som är tillämpbara även på KOMMERSIELL skörd av Sphagnum.
Även en markägare måste söka tillstånd för miljstörande verksamhet, som t.ex.
torvtäkt, eller andra ingrepp av viss magnitud i naturen, det är många lagar och
förordningar som styr detta, och många myndighetsutövare som kan stoppa det.
Medan det däremot är tillåtet att ta lite för enskilt bruk utanför av myndigheter
angivna skyddsvärda områden.

Angående domen om vitlav (som gick till HD) så handlade det om brott mot allemansrätten, dvs. de som dömdes plockade mossa på annans mark utan markägarens tillstånd. Det var markägaren som yrkade skadestånd, därav domen. I domen står det också att markägaren (Idre Jordägare) tidigare gett tillstånd till folk i trakten att plocka vitlav, samt senare också norrmän (mot ersättning). Vi är väl ganska eniga om att man inte får plocka mossa hur som helst (enl. allemansrätten) för försäljning. Vad som däremot är oklart är vad markägaren själv har för rättigheter över sin mark. Precis som Peter säger så kan detta knappast klassas som miljöförstörande. så länge man är varsam, och Sphagnum är inte skyddad enl. Artskyddsförordningen. Så därför är jag beredd att tro att en markägare visst kan ge en annan tillstånd till att plocka vitmossa till försäljning, helt utan att söka tillstånd. Förstås så länge det inte sker på skyddad mark.

letherneck: "lämnar varaktiga spår/skador i naturen" handlar specifikt om skyddade områden, så huruvida det är luddigt är inte relevant i detta fall (jag tror inte att någon skulle få för sig att samla in, varken kommersiellt eller okommersiellt, i ett naturskyddsområde). Vidare skulle jag vilja att du, om du vill fortsätta hävda saker i denna fråga, producerar länkar eller referenser till sakerna du refererar. Just nu säger du x och y, men utan att backa upp det, vilket gör påståendena ... tomma. Vad säger till exempel att kommersiell skörd av vitmossa råder under samma lagar som torvtäkter? Vilka är de "många myndighetsutövarna" -- det lilla jag läst typer på att det bara är miljöbalken som reglerar detta?

Merwic: Tack för infon om domen. Dina tankar om markägarens rätt är precis det jag också funderar över.

Björn, jag sitter i miljö/hälsoskyddsnämden + ett antal andra s.k. myndighets-
utövande instanser, i min kommun, och har gjort så i 30 år, jag har jobbat som
lokalt/regionalt huvudskyddsombud lika länge, i båda arbetena handhar jag ärenden
och godkännanden som rör miljölagstiftning och annan lagstiftning. Jag handhar
även samma ärendet på mitt ordinarie jobb på en stor koncern, Atlas Copco, där man
varje år, och vid eventuella investeringar, måste göra konsekvensanalyser i varje del
av investeringen, bl.a. om vilken inverkan vi har på naturen, så jag kan nog påstå att
jag är kvalificerad. Alla ärenden rörande koncessions/bygglov på mina ansvarsområden
som huvudskyddsombud, kommer på remiss till mig från olika myndighetsorgan för att
godkännas, är det någon som tror att det går att vara dåligt insatt i vilken lagstiftning som
gäller i varje enskilt fall, då vet han nog inte vad han talar om.

Angående "lämnar varaktiga spår/skador i naturen"
Kommunen fick in ett klagomål angående körning med mc i terrängen utanför staden,
man hade snitslat en bana ca: 1 mil lång. MC-klubben som motpart hävdade att allemans-
rätten gav dem rätt att använda den slitsade banan, de förbjöds med vitesföreläggande
att använda allmän skogsmark för sin träning på grund av justdet skälet..
Så att det behöver vara specifikt skyddade områden stämmer inte, det räcker med skador
av bestående art, de djupa spåren efter däcken.

Merwic, hävdar att markägare skulle ha någon sorts exklusiv rättighet att göra som han vill
på sin egen mark, det stämmer inte alls, ALL verksamhet som kan påverka något i naturen,
det kan gälla vad som helst, måste genomgå prövning och samråd med olika intressen
innan markägaren kan göra något. Ger en markägare någon tillstånd att skörda t.ex. mossa,
som vi pratar om här, ska en konsekvensutredning ske, vilken inverkan det kan ha på just
den biotopen, o.s.v. Då kan de övriga intressenterna, den lokala naturskyddsföreningen,
Ornitologerna och liknande, säga sin mening, framkommer argument som gör att verk-
samheten kan bli av negativt omfattning för t.ex. en fågelart, blir det avslag.
Man tar även hänsyn till hur verksamheten påverkar friluftslivet och eventuella grann-
fastigheter, det är med andra ord en komplicerad process, och inte som några tror,
bara för markägaren att knäppa med fingrana så är det klart.

Så ni missar poängen, när en konflikt mellan allmänintresse och kommersiellt intresse,
uppstår, som vi pratar om här, alltså naturskador av någon omfattning, vägs det
kommersiella mot det allmännas intresse av bevarandet av naturen.
Denna avägning görs av den av folket valda församlingen av politiker, och eftersom vi
politiker vill bli omvalda nästa valår, så lyssnar man på opinionen.:-)

Den som är någorlunda insatt, eller ens intresserad, kan leta upp lagtexter och
förarbeten/vad lagen syftar till, via nätet.
Domen som Du säger inte är relevant, är i lagens mening relevant vad gäller begreppet
SKÖVLING, det är så lagen fungerar, den preciserar inte att brottet måste gälla just lavar,
och att just det fallet anmäldes av markägaren, vilket han nog inte gjort om betalning skett,
men skövling hade ju fortfarande skett.
Ordet skövling har bara en innebörd, det är bara omfattningen som skiljer.
De flesta kommuner har antagit Agenda 21 program och EU:s Natura 2000
där man förbinder sig att ha som mål att skydda naturvärden och mångfalden:
Begränsad klimatpåverkan
Frisk luft
Giftfri miljö
Ingen övergödning
Grundvatten av god kvalitet
Levande skogar
Ett rikt odlingslandskap
Ett rikt växt- och djurliv
God bebyggd miljö

letherneck: Jag tycker tyvärr att din argumentation är luddig. Uttalanden som "ALL verksamhet som kan påverka något i naturen" är inte trovärdiga för mig och det gör att hela din argumentation tappar trovärdighet för mig. "Merwic, hävdar" för övrigt inget i sitt senaste inlägg, utan skriver att det för honom känns "oklart" vilka rättigheter markägare har.

Vad gäller MC-exemplet så vet jag inte om det hjälper så mycket. Om MC-klubben ägt marken hade det varit ett intressant fall, men så uppfattar jag inte var fallet här? När pappa ska avverka i sin skog senare i vinter så kommer han anlita en sån där storstor allt-i-ett-maskin (för första gången). För att undvika skador kommer han se till att de kommer medan det är käle, men trots det så kommer det bli rejäla skador på marken. När maskinerna körs under sommarhalvåret så blir det alltid rejäla skador. Är det någon form av undantag som gäller vid skogsavverkning? Pappa har ju ett kommersiellt intresse i att avverka skogen... eller han kanske har ansökt om tillstånd att avverka sin egen skog? Jag kan ringa och fråga i morgon om vilka regler han behöver följa.

Att du arbetar med frågor som tangerar eller direkt involverar naturskydd är intressant då du förhoppningsvis kan hjälpa oss att förstå. Men att du arbetar med det du gör ökar inte mitt förtroende för dig -- det sker dock om du hjälper mig att själv dra slutsatser. Jag fattar inte vad som gäller i denna specifika fråga och jag tror att de flesta här är lika förvirrade som jag. Så, ge gärna källor till de påståenden du gör. Och håll gärna diskussionen så specifik som möjligt. Vilka lagar / prejudikat är relevanta vid kommersiell Sphagnum-insamling? Vilka myndigheter och instanser arbetar med frågor som berör Sphagnum?

Det enda jag specifikt är intresserad av just nu i denna fråga är lagar och domar och liknande, för jag tror att dessa källor är rätt ställe att hitta underlag som jag kan bygga kunskap på. Vad någon "vet", anser, tycker eller tror är inte speciellt intressant för mig i detta fall.

-

Vad gäller domen, som finns att läsa på lagen.nu, så handlar den väl enbart om stöld, alltså brottsbalken, inte miljöbalken? Följande är ett stycke ur texten:

På grund av det anförda finner TR:n, att de tilltalade ej hade rätt att utföra den påtagliga plockningen utan tillstånd av markägarna. Plockningen har lett till vinning för B-M.K. och till skada för markägarna.

"Utan tillstånd av markägaren" och "påtagliga" är väl saker som diskuteras då de påverkar brottets "grovhet", alltså huruvida det var stöld eller något annat. Jag ser inget i domen som berättar huruvida markägare har rätt (eller inte har rätt) att låta kommersiella aktörer plocka vitlav. Fast i och för sig nämns det att ägaren har låtit norrmän plocka mot betalning. Ledde det "erkännandet" från markägarens sida till förundersökning? Om markägaren inte har rätt att göra ska så borde väl ett erkännande i domstol ha lett till förundersökning och åtal? Samtidigt kan såklart lagarna ha ändrats sedan denna dom kom under mitten av 80-talet. Eller?

Det börjar kännas som den här diskussionen tagit lite väl stora proportioner. Angående att jag skulle hävdat att "markägare skulle ha någon sorts exklusiv rättighet att göra som han vill på sin egen mark" är ju befängt. Det jag sagt är att jag inte hittat något som tyder på att man behöver tillstånd för att plocka mossa på egen mark (eller tillåta någon annan göra det) för försäljning. En konsekvensutredning (MKB) behöver man väl bara göra för verksamhet som kräver tillstånd eftersom det är tänkt som ett beslutsunderlag? Så behöver man tillstånd från myndighet för plockning av mossa på egen mark?

Sen är markägarnas ställning stark i Sverige, speciellt efter en grundlagsändring 1994 (Regeringsformen). Då bestämdes att det allmänna bara får göra inskränkningar i rätten för en markägare att använda sin mark när det krävs för att tillgodose "angelägna allmänna intressen". Om man lätt skulle kunna stoppa plockning av mossa i en sumpskog, strandkant, etc. hur svårt vore det inte då att få bygga ett hus?

Sen är det klart att saken skulle hamna i ett annat läge om det handlade om att rensa ett stort område (en myr, ett större gungfly) på mossa. Men nu handlade det om en begränsad plockning.

Mervic - Hur "begränsad" är denna plockning frågar jag mig då? Är det något du vet eller Peter kan svara på?
Utan att veta vilka volymer det handlar om ska man inte avfärda problemet. Orkidéhuset står endå på stora mässor och säljer denna mossa, så några obetydliga volymer kan det inte handla om. Peter säger ju själv i ett tidigt inlägg att viss mossa börjar bli svår att hitta. Jag tolkar det som att plockningen lett till denna minskning.

Å andra sidan säger ju Peter även att han finner fin återväxt på ställen där han föregående år plockat mossa.. Att naturens resurser minskar är ju ett globalt problem och kan bero på tusen olika saker.

Jag vill absolut inte lägga mig i debatten om plockning av spaghnum i kommersiellt syfte - bara nämna mina erfarenheter av återväxt.
Vi brukar nån gång per år åka några mil inåt Småland och där, på en ganska liten yta, växer det grov spaghnum i kanten mellan sumpmark och granskog. Den växer som hårda kuddar, mest på stenar och stubbar.
Jag brukar bara klippa de gröna topparna, den är renast och dessutom finast att använda.
Vid ett par tillfällen har jag kommit tillbaka efter bara ett halvår och då har det inte synts några spår av att vi varit där förut.

Hoppar tillfälligt in i denna intressanta tråd. Nog tycker jag att Peter svarade rakt och tydligt igår hur han gör när han plockar mossan, att han kollar återväxten, och har tillstånd. Jämför det med just skogsmaskiner som får lämna hur djupa spår som helst??!! 'Mina' blåsippsbackar i skogen nära vårt hem är helt förstörda sedan 4-5 år, ingen återväxt där inte!

Först en sak, Merwic uttryckte vissa farhågor i ett pm, att han och jag löpte
risken att bli ovänner på grund av denna tråd, jag fungerar inte så, det skull
inte gå att fungera i de olika roller jag har i politiken och inom koncernen, om
så vore fallet. Man måste alltså lära sig skilja på sak och person. Så då var det
sagt.
Björn, ditt påstående om "Jag tycker tyvärr att din argumentation är luddig", lagar
i sig är luddiga, för att förstå innebörden av en lag, måste man ha tillgång till för-
arbetet till nämda lag, där hittar man vad lagen syftar till, men i de fall syftet är oklart
trots detta, väntar man på ett prejudikat, då sker ett rävspel beroende på vilka intressen
som är inblandade, det är inte alls helt säkert någon vill ha ett prejudikat av olika själ,
då ingår man en förlikning innan HD eller RR fäller en dom, det har väl alla hört talas om.
När det gäller MC-klubben, så gick deras slinga över flera markägares område, bl.a.
kommunens, men det var ingen markägare som påtalade skadorna, det var den lokala
miljöskyddsföreningen som anmälde, men en anmälan måste enligt lagen behandlas
oavsett vem som gjort den, så när berörda parter inspekterat och bedömt att skadorna
inte var ringa, och skulle bli bestående under lång tid, togs det beslut jag hänvisade till.
Ett annat fall, som rörde en markägares avverkning av sly, vilket bara är anmälningspliktig
för att kommunen ska hinna se om det fanns "hinder", när inspektören kom till platsen
hade redan rensning börjat, markägaren hade ju fullgjort sin skyldighet, anmält vad han
tänkte göra. Men på grund av den lokala ornitologiska föreningens hemlighetsmakeri, så
utrotade man av misstag ett av landets 2 häckande par av Vitryggig hackspett på en efter-
middag. Markägaren åtalades naturligvis, att utrota en art är ju straffbart, men vem bar den
egentligen skulden till "brottet".

Din fars avverkning bestäms ju i inte i egentlig mening av din far, det bestäms av en myndighet,
skogsvårdsstyrelsen, om din far vägrar att avverka sin skog, tvångsavverkas den, och din far får
betala för avverkningen. Så där finns egentligen ingen frivillighet, skog ska avverkas när den nått
en viss ålder, oavsett om din far tycker annorlunda, av skäl som Du nämner, skador på naturen
av tunga fordon.

Din kommentar "Men att du arbetar med det du gör ökar inte mitt förtroende för dig", är ju inte särskilt
smickrande, men jag har hört värre saker sägas om mig av koncernens VD:ar i USA, när jag var där
och skulle lägga ner ett dotterföretag, så det lämnar vi därhän.
Jag har ju tillgång till protokoll från de olika nämder och andra uppdrag jag har, likaså till de domslut
som finns i olika mål rörande det som ligger inom de områden jag har som ansvarsområden.
Böcker, tidningar och årliga CD-skivor med aktuella domar, och liknande, är andra källor som jag
har tillgång till, vilket kostar en mindre förmögenhet, men som jag inte behöver betala.
Och en viktig sak till som Du troligen inte känner till, att som myndighetsutövande part i en nämd, eller
som Huvudskyddsombud, jobbar man under straffansvar, man får alltså inte göra något i "Ond tro",
som det står i lagen.
Kommentaren "Det enda jag specifikt är intresserad av just nu i denna fråga är lagar och domar och liknande",
för att få ett för dig tillfredställande svar på detta, eftersom Du misstror vad jag säger, måste någon anmäla
Peter Göttfert och de markägare som gett tillståndet till kommersiell plockning av mossa, till de kommuner
där det skett. Vilket inte är något jag har för avsikt att göra, så prestigefull är jag inte.
Men jag kan tala om att alla handlingar i en offentlig förvaltning är tillgängliga, alltså alla kan gå upp till sin
kommun och begära ut vad som helst i princip, t.o.m. allt som ligger på kommunalrådets bord.
Lite förmätet kan man dessutom säga att, om alla fick tolka lagen till sin fördel, skulle nog inte samhället
bli särskilt rättssäkert, därför finns sådana som jag, alla skäller på, och misstror en politiker, ifrågasätter
kompetensen hos oss, trots att förslagen till beslut görs av jurister, men ingen vill egentligen ha vårt jobb
när vi försöker rekrytera nya friska krafter.

Och jag anar lite dubbelmoral i hela diskussionen, många här förfasar sig över "skövlingen" av
regnskog i Amazonas och vill stoppa sådana tilltag, och därmed inskränka den makt markägarna
har att bruka sin mark efter eget tycke.
När samma sak sker av Svenska markägare, kallas det föryngring av skogen. Men från luften syns
ingen större skillnad mellan kalhyggen här och i Amazonas. Dessutom är inverkan på växthuseffekten
lika stor, träd och andra växter använder koldioxiden i våra utsläpp för tillväxt som alla vet.
Men att inskränka markägarnas nyttjanderätt som i viss utsträckning gjorts här i Sverige, då protesterar
de som på något sätt har politiska eller andra kopplingar till markägare.
Samma sak sker i fallet med skövling av vilda orkidèer, vi tycker att sådana tilltag ska stoppas till
varje pris, medan markägare och de som skövlar, mer ser dem som ett sätt att tjäna några kronor.
För att stoppa utrotningen av vilda orkidèer, måste alltså markägares rättigheter till sin mark regleras.
Men bara det sker någon annanstans, för Svenska markägares rättigheter till oinskränkt tillgång till
sin mark får inte rubbas.

Rått uttryckt kan man säga att logiken blir:
Dödar jag någom med kniv är det mord, och jag döms till livstid.
Men skjuter jag samma individ med älgstudsaren, är det ett jaktbrott på fridlyst vilt,
och domen blir 2000 kr. i böter.

Som slutord kan jag säga att det som börjar smått = Peter Göttfert relativt lilla ingrepp i naturen,
kan om det visar sig ge kommerssiella vinster, sluta med totalt renrakande av stora områden, om
det inte finns regleringar/inskränkningar för markägares rätt att hantera våra naturtillgångar.
Sedan är ju markägaren också i några fall omyndiförklarad i vissa delar av lagrummen, det ska jag
inte sticka under stol med, som exempel det tidigare nämda tvånget att avverka viss andel skog.
Där tycker jag att skogsägaren ska ha vetorätt gentemot staten, gammal skog är gynnsam för mång-
falden.

Jag snackade med far min, som är småskalig skogsägare. Han vet inte svaret på den specifika frågan om vitmossa, men han vet att det diskuteras då och då i skogsägarkretsar.

Hans känsla är att det behövs tillstånd för kommersiell skörd av vitmossa (oavsett omfattningen av skörden). Som parallell sa han att han måste ha en formell skogsvårdsplan och var gång han slutavverkar ett område måste han anmäla detta, likaså måste han anmäla när han återplanterat / återsått området som avverkats. Han får vidare inte starta en täkt (grus, malm, torv etc) utan tillstånd. Vad gäller skogsmaskiner så får de röra sig i skogen utan speciella tillstånd, men om några naturvärden skadas så måste de återställas. Ex om ett dike skapas eller läggs igen på grund av framfarten så måste det återställas till ursprungligt skick. Han sa att trots att han "äger" skogen så har han definitivt inte rätt att göra vad han vill med den.

Detta är min andrahandsåtergivning av vårt samtal, så jag kan ha missuppfattat saker och han kan ha fel. Han trodde att tillstånds- och tillsynsmyndighet är miljö- och byggnadsnämnt i kommunerna alternativt lantbruksnämnd i landstingen. LRF och Hushållningssällskapen kan ha info om vilka regler som faktiskt gäller.

letherneck: Det jag ville säga med mitt nattliga inlägg är att jag vill veta vad som gäller, en gång för alla -- måste markägaren ha tillstånd för att få samla in vitmossa i kommersiellt syfte. MC- och slyexemplen hjälper mig inte att få svar på den frågan. Inte mina exempel med täkt etc ovan heller.

Hur gör vi för att besvara frågan? Jag är bara, i denna diskussion, intresserad av svaret på den specifika frågan.

Det låter på dig ovan som att det bara går att få reda på genom polisanmälan. Är det verkligen så? Borde inte någon av de instanserna far föreslog enligt ovan kunna ge ett klart svar?